Inkludera terapi i friskvårdsbidraget

Håller du med? Skriv på vår namninsamling på MittSkifte här 💥

Psykisk ohälsa som stress, ångest och depression är Sveriges nya folksjukdom och är överlägset den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag. Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar att psykisk ohälsa ökar bland män och kvinnor i alla åldrar, och att över 40% av alla svenskar i åldern 16 och uppåt uppger att dom lider av milda till svåra problem med ångest och oro.

Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i samhället har den offentliga sjukvården, speciellt vårdcentraler, fått uppleva stora nedskärningar i sin budget. Den offentliga vården har idag svårt att möta den efterfrågan som finns bland befolkningen för deras psykiska problem - milda som svåra. Idag är väntetiden i genomsnitt 12 månader för att träffa en psykolog på en vårdcentral.

Den offentliga vården räcker, tyvärr, inte till

Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i samhället har den offentliga sjukvården fått uppleva stora nedskärningar i sin budget. Den offentliga vården har idag svårt att möta den efterfrågan som finns bland befolkningen för deras psykiska problem - milda som svåra. Idag är väntetiden i genomsnitt 12 månader för att träffa en psykolog på en vårdcentral.

Intern data från Meela visar på att efterfrågan på att träffa en psykolog eller psykoterapeut är hög, men den absolut vanligaste anledningen till varför man inte träffar en privat psykolog eller psykoterapeut är på grund av ekonomi. Ett bidrag för detta skulle sänka tröskeln för att fler får hjälp i ett tidigt skede.

Om friskvård och friskvårdsbidraget

Enligt NE definieras friskvård som “åtgärder för att förebygga sjukdomar”, och Arbetsmiljöupplysningen beskriver det som att “Friskvård är till för att må bättre och undvika sjukdomar”. Friskvård är därför en persons egna aktiviteter som är i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte - det vill säga att hålla sig frisk genom sunda levnasvanor.

Idag är det möjligt för en arbetsgivare att bidra till personalens styrketräning, fotboll, massage, getyoga och enklare fotvård. Alltifrån hård fysisk träning till avslappningsövningar faller alltså under sådan friskvård som kan subventioneras skattefritt upp till ett värde av 5000 kr. Att träffa en legitimerad psykolog eller psykoterapeut i förebyggande och hälsofrämjande syfte faller utanför Skatteverkets definition av friskvård, trots psykoterapins erkända goda effekter för individens hälsa.

Varför görs det skillnad på psykisk
och fysisk hälsa ur ett friskvårdsperspektiv?

Din psykiska hälsa har lika stor påverkan på din livskvalitet som din fysiska hälsa. Terapi har visat sig särskilt effektiv hos klienter som får hjälp i ett tidigt skede och minskar risken att de drabbas av svårare psykisk ohälsa, med sjukskrivningar och andra negativa samhällskonsekvenser som följd.

Om terapi

Terapi (psykoterapi) har kliniskt bevisad effekt på ångest, stress, depression och många andra symtom relaterade till mild till måttlig psykisk ohälsa - och kan användas som en förebyggande och hälsofrämjande åtgärd.

Vår ståndpunkt

Vi anser att friskvårdsbidraget är föråldrat och behöver uppdateras så det speglar det aktuella behovet hos det svenska samhället och dess folkhälsa. Ett samhälle där psykisk ohälsa - så som depression, stress och ångest - är det absolut vanligaste hälsoproblemet och den överlägset största orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag.

Idag har 85% av anställda i Sverige rätt till friskvårdsbidrag från sin arbetsgivare. Som en folkhälsofrämjande åtgärd tycker vi att friskvårdsbidraget ska utökas till att också inkludera terapi. En sådan åtgärd sänker den ekonomiska tröskeln till privat hjälp för miljoner svenskar, samtidigt som vi kan tillgängliggöra fler resurser i form av en hel yrkeskår privatpraktiserande legitimerade psykologer och psykoterapeuter.

Tycker du också att terapi borde ingå i friskvårdsbidraget? Skriv på vår namninsamling på MittSkifte här.

Källor

Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022, Folhälsomyndigheten, länk.

Undersökning i Sifopanelen av Kantar Public på uppdrag av Epassi som bygger på ca 1000 intervjuer med svenska allmänheten som är anställda, 18-64 år, och är riksrepresentativ. Data-insamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 15-19 november 2022.

Uppslagsverket “friskvård”, NE.se, länk.

Friskvård, Arbetsmiljöupplysningen, länk.