Vad är en ätstörning?

En ätstörning är en allvarlig psykisk ohälsa som påverkar både kroppen och sinnet. Det handlar ofta om en komplicerad relation till mat, kropp och kontroll – där tankarna ständigt kretsar kring vad man äter, hur kroppen ser ut och känslor av självkritik.

Ätstörningar kan ta sig uttryck på olika sätt, exempelvis genom restriktivt ätande, hetsätning, kompensatoriska beteenden som överträning eller en intensiv fixering vid ”hälsosam” kost. Trots att det kan kännas överväldigande finns det hjälp att få. Med rätt stöd och behandling kan du återfå en sundare relation till mat och till dig själv.

Vanliga symptom på ätstörningar.

Ätstörningar påverkar både det fysiska och psykiska välmåendet. Här är några vanliga tecken:

Beteendemässiga symptom:

• Restriktivt ätande: att äta mycket små portioner eller utesluta vissa livsmedel.
• Hetsätning: att äta stora mängder mat på kort tid, ofta följt av skam och skuld.
• Utrensningsbeteenden: att kompensera genom att kräkas, använda laxermedel eller träna överdrivet mycket.
• Fixering vid mat och vikt: ständiga tankar på kalorier, måltidsplanering och kroppens utseende.

Fysiska och psykiska symptom:

• Sömnstörningar och trötthet: kroppen saknar energi och återhämtning blir svårare.
• Social tillbakadragenhet: undvikande av sociala situationer som involverar mat.
• Ångest och stress: en känsla av att behöva ha kontroll över matintaget för att hantera svåra känslor.

Om dessa symptom påverkar din vardag negativt är det viktigt att söka hjälp.

Vad orsakar en ätstörning?

Det finns sällan en enskild orsak till att en ätstörning utvecklas. Ofta är det en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

1. Trauma och stress.

• Traumatiska upplevelser kan leda till att mat och vikt används som ett sätt att hantera svåra känslor. Stress och livsförändringar kan utlösa eller förvärra en ätstörning.

2. Låg självkänsla.

• En negativ självbild kan skapa känslor av otillräcklighet och ett behov av kontroll. Mat och kropp kan bli ett sätt att försöka uppnå självacceptans.

3. Perfektionism.

• Höga krav på sig själv kan leda till ohälsosamma matvanor. Strävan efter ”perfektion” i kost och träning kan bli tvångsmässig. Läs mer om perfektionism och hur du hanterar det.

Läs mer om perfektionism och hur du hanterar det.

4. Ångest och psykisk ohälsa.

• Många med ätstörningar upplever också ångest eller depression. Att kontrollera matintaget kan kännas som ett sätt att hantera oro och osäkerhet.

Att förstå de bakomliggande orsakerna kan vara ett viktigt steg mot att bryta negativa mönster och hitta ett mer balanserat förhållningssätt till mat och välmående.

Vanliga typer av ätstörningar.

Ätstörningar kan se olika ut och påverka människor på olika sätt. Här är några av de vanligaste formerna:

Anorexia Nervosa (anorexi).

• Kraftig matrestriktion och rädsla för att gå upp i vikt.
• En förvrängd kroppsuppfattning – personen ser sig själv som större än vad de egentligen är.
• Kan leda till allvarlig undernäring och hälsorisker.

Bulimia Nervosa (bulimi).

• Hetsätning följt av kompensatoriska beteenden som kräkningar eller extrem träning.
• Känslor av skam och skuldkänslor efter episoder av hetsätning.
• Vikten kan vara normal, vilket gör att sjukdomen kan vara svår att upptäcka.

Hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED).

• Äter stora mängder mat under kort tid utan att kompensera genom att exempelvis kräkas.
• Leder ofta till obehag och starka känslor av skuld och ångest.
• Vanligare än anorexi och bulimi, men ofta mindre uppmärksammad.

Ortorexia Nervosa (ortorexi).

• En fixering vid att äta “hälsosamt” som blir tvångsmässig.
• Kan leda till att viktiga näringsämnen utesluts och att socialt liv begränsas.
• Är ännu inte en officiell diagnos, men kan ha allvarliga konsekvenser.

Hur återhämtar man sig från en ätstörning?

Att bryta negativa ätmönster kan kännas svårt, men det finns strategier som kan hjälpa:

• Sök stöd. Prata med någon du litar på – en vän, familjemedlem eller terapeut. Att sätta ord på tankar och känslor kan minska känslan av ensamhet.
• Utmana negativa tankar. Arbeta aktivt med att förändra självkritiska tankar kring kroppen och mat. En terapeut kan ge dig verktyg för att stärka din självkänsla.
• Skapa hälsosamma vanor. Hitta aktiviteter som ger glädje utan att handla om prestation, som musik eller konst. Prioritera återhämtning och balans framför strikt kontroll.
• Tillåt dig själv att ta det steg för steg. Att förändra invanda mönster tar tid – och det är helt okej. Små steg kan leda till stora förändringar på lång sikt.

När bör du söka hjälp?

Om tankar kring mat och vikt börjar styra din vardag är det viktigt att söka professionell hjälp. En terapeut med expertis inom ätstörningar kan hjälpa dig att:

• Bygga en mer hälsosam relation till mat och kropp.
• Identifiera och förändra negativa tankemönster.
• Hantera bakomliggande orsaker som trauma eller låg självkänsla.

Att söka hjälp är en styrka, och det finns effektiva behandlingsmetoder som kan stötta dig på vägen mot läkning.

Vanliga terapimetoder för att behandla ätstörningar.

Terapi är en av de mest effektiva behandlingarna för att bryta destruktiva mönster och utveckla en sund relation till mat.

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): hjälper till att identifiera och förändra negativa tankar och beteenden kring mat och kropp.
• Acceptance and Commitment Therapy (ACT): fokuserar på att acceptera känslor utan att agera destruktivt på dem.
• Psykodynamisk terapi (PDT): utforskar bakomliggande orsaker, som trauma eller låg självkänsla.

Terapitest, ta reda på om terapi kan hjälpa dig.

Ibland kan det vara svårt att veta om terapi kan hjälpa dig, särskilt om du aldrig har övervägt det tidigare.

Genom att göra vårt terapitest och svara på några frågor, får du en bättre förståelse för om terapi kan vara ett bra verktyg för att hantera dina utmaningar. Testet tar bara ett par minuter att genomföra.

Ta testet här.