Vad är trauma?

En guide till trauma, symtom och hur du kan hantera det.

Trauma är en stark känslomässig och fysisk reaktion på en händelse som upplevs som skrämmande, överväldigande eller hotfull. Det kan uppstå efter en olycka, övergrepp, våld eller andra livsomvälvande händelser. Men trauma behöver inte alltid vara kopplat till en enskild händelse – långvarig stress, mobbning eller en destruktiv hemmiljö kan också orsaka djupa sår.

Hur vi reagerar på trauma är individuellt. Vissa återhämtar sig snabbt, medan andra utvecklar långvariga symtom som påverkar deras välmående och vardag. Oavsett hur traumat ser ut finns det hjälp att få och vägar vidare.

Hur påverkar trauma oss?

Efter ett trauma kan kroppen och hjärnan hamna i ett slags alarmtillstånd, där reaktionerna styrs av överlevnadsinstinkter. Vanliga reaktioner inkluderar:

1. Kamp eller flykt (Fight or Flight)

• Kroppen går in i beredskapsläge, pulsen ökar, andningen blir snabbare och musklerna spänns.
• Känslan av att behöva ”fly” eller agera snabbt blir starkare.

2. Frysreaktion (Freeze)

• Istället för att agera kan du känna dig paralyserad och avstängd.
• Overklighetskänslor och känslomässig domning är vanliga.

3. Emotionell återkoppling

• Flashbacks, påträngande minnen och starka reaktioner på triggers.
• Traumatiska upplevelser kan kännas lika levande som när de först inträffade.

För många avtar dessa reaktioner med tiden. Men om symtomen kvarstår och påverkar din vardag kan det handla om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Symtom på trauma.

Trauma kan påverka både kropp och psyke. Vanliga symtom inkluderar:

Mentala och känslomässiga symtom

• Ångest och rädsla: en konstant känsla av oro eller vaksamhet.
• Undvikandebeteende: att hålla sig borta från platser, personer eller situationer som påminner om traumat.
• Sömnstörningar: svårigheter att somna, mardrömmar eller avbruten sömn.
• Känslomässig avstängning: svårigheter att känna glädje, närhet eller engagemang.

Fysiska symtom

• Hjärtklappning och muskelspänningar: kroppen reagerar som om faran fortfarande är närvarande.
• Ökad känslighet för intryck: ljud, ljus eller dofter kan framkalla starka reaktioner.
• Magproblem och spänningshuvudvärk: kroppens stressreaktion kan sätta sig fysiskt.

Om dessa symtom håller i sig länge eller påverkar ditt dagliga liv kan professionellt stöd vara till stor hjälp.

Vad händer i kroppen vid trauma?

När vi utsätts för en hotfull situation aktiveras kroppens stressystem. Det sympatiska nervsystemet frigör stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket sätter kroppen i beredskap.

Vid långvarig eller upprepad stress kan detta påverka hjärnans funktioner, särskilt områden som:

• Amygdala: ansvarar för rädslorespons och kan bli överaktiv.
• Hippocampus: styr minne och kan få svårare att skilja på dåtid och nutid, vilket kan orsaka flashbacks.
• Prefrontala cortex: kontrollerar rationellt tänkande men kan hämmas, vilket kan göra det svårt att hantera känslor.

När kroppen fastnar i detta stressläge kan det vara svårt att känna sig trygg, även när hotet är över. Därför är det viktigt att arbeta med återhämtning och strategier för att lugna nervsystemet.

Hur återhämtar man sig från trauma?

Att läka från trauma tar tid, men det finns saker du kan göra för att hjälpa kroppen och hjärnan att återgå till en känsla av trygghet.

1. Sök stöd

• Prata med någon du litar på – en vän, familjemedlem eller terapeut.
• Att sätta ord på upplevelser kan minska känslan av ensamhet och ge perspektiv.

2. Upprätthåll vardagsrutiner.

• Struktur och förutsägbarhet i vardagen kan skapa trygghet.
• Små rutiner, som att äta regelbundet och hålla sig aktiv, kan hjälpa mycket.

3. Rör på dig.

• Fysisk aktivitet som promenader, yoga eller dans kan hjälpa kroppen att släppa spänningar.
• Rörelse stimulerar nervsystemet och kan bidra till återhämtning.

4. Skapa små glädjestunder.

• Lyssna på musik, måla, skriv eller gör något annat som ger dig energi.
• Små, positiva upplevelser kan hjälpa hjärnan att omfokusera.

5. Ge dig själv tid.

• Läkning sker inte över en natt – och det är helt okej.
• Tillåt dig själv att känna och bearbeta i din egen takt.

När bör du söka hjälp?

Om symtomen påverkar din vardag och inte minskar över tid kan professionell hjälp vara avgörande. Här är några tecken på att det kan vara dags att prata med en terapeut:

• Du upplever flashbacks eller mardrömmar som stör din sömn och livskvalitet.
• Vardagen känns överväldigande och du har svårt att hantera jobb eller relationer.
• Känslor av skuld, skam eller hopplöshet tar över.
• Du isolerar dig och undviker situationer på grund av rädsla.

Att ta hjälp är ett styrkebesked. Och det finns trygga, erfarna terapeuter som kan guida dig vidare.

Hur kan terapi hjälpa vid trauma?

Terapi kan vara en viktig del av läkningsprocessen. Genom att arbeta med en terapeut kan du få hjälp att bearbeta dina upplevelser och hitta strategier för att hantera symtomen.

Vanliga terapiformer vid trauma:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): hjälper dig att förstå och förändra negativa tankemönster.
• Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR): en metod som omprogrammerar hjärnans reaktion på traumatiska minnen.
• Psykodynamisk terapi (PDT): utforskar hur tidigare erfarenheter påverkar dig idag.