Utmattningsyndrom - vad är det?

Vad är UMS?

Utmattningssyndrom (förkortning UMS) är en psykisk diagnos som innebär att kroppen, under en längre period, inte fått återhämta sig och istället varit i en intensiv stress som ger olika kroppsliga, psykiska och kognitiva symptom. Det kan handla om stress på jobbet eller i privatlivet – ofta är det en kombination av både och – som gör att den sammantagna belastningen blir för stor. Utmattningssyndrom kan även kallas i folkmun för “utmattning” och ibland säger man även “gått in i väggen”.

Vanliga symptom vid utmattningssyndrom:

• Kraftig trötthet/utmattning som inte försvinner fast du försöker vila eller sova bort den.

• Kognitiv påverkan, det vill säga att hjärnan inte jobbar lika effektivt som vanligt. Det här kan göra dig sämre på att planera, att du glömmer av saker som du tidigare enkelt kunde komma ihåg, göra flera saker samtidigt, koncentrera dig eller att jobba snabbt.

• Stresskänslighet. Små saker som normalt inte skulle påverkat dig drar igång fullt stresspåslag.

• Sömnsvårigheter. Din sömn är inte densamma som den brukar. Kanske har du svårt att somna, vaknar till under natten eller vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.

• Problem från kroppen. Som ont i musklerna, yrsel, håravfall, en mage som strular eller hjärtklappning.

• Känslighet för ljud och ljus.
  

Utmattningens olika faser

Prodromalfasen

Ett förstadium till sjukdomen. Du kan få upprepade infektioner och känna dig spänd, sova dåligt och känna dig ledsen och nedstämd. Den här fasen kan pågå i flera år, och måste inte leda till ett utmattningssyndrom. Om du är i den här fasen är det viktigt öka balansen mellan stress och återhämtning. Det är viktigt att du får tid för ordentligt återhämtning. Här hittar du tips om hur du kan göra det.

Akuta fasen

Insjuknandet i utmattningssyndrom sker ofta plötsligt, något som i folkmun kallas för “gå in i väggen”. För vissa börjar det med en panikattack, för andra med att plötsligt inte kunna hitta hem från jobbet. I den här fasen är du mycket trött och kan ha svårt att klara vardagen. Vissa blir helt sängliggande. Du kan ha problem med koncentration och minne eller svårt att hitta ord. Ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanligt.

Återhämtningsfasen

Efter den akuta fasen börjar måendet successivt förbättras. Det är olika för olika personer hur snabbt den här fasen kommer. Beroende på individ och återhämtning så kan detta ta månader till år.

Varför blir man utmattad?

Människokroppen är väl anpassad för att uppleva perioder av kortvarig stress med återhämtning emellan. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning är däremot skadligt för oss. Utmattningssyndrom orsakas av en obalans mellan stress och återhämtning som pågår under längre tid. Kroppen behöver en lika stor dos aktivitet (stress), som en lika stor återhämtning. Om detta är i obalans så kommer kroppen reagera.

Olika saker kan bidra till att det blir svårare att få till den där balansen. Till exempel arbeten med en flytande gräns mellan jobb och fritid, eller orimliga förväntningar på dig som anställd. Vissa personlighetsdrag kan också bidra. Har man en prestationsbaserad självkänsla eller har svårt att sätta gränser så kan man ha enklare att bli utmattad. En underliggande ångestproblematik eller ett neuropsykiatriskt tillstånd (som ADHD eller autism) kan göra att du är känsligare för belastningar och har ökad risk att få utmattningssyndrom. 

Varje person som får utmattningssyndrom har sin unika blandning av belastning och känslighet som ledde till att hen hamnade där. Om du är drabbad kan det hjälpa att fundera på vad som var bidragande faktorer i just ditt fall. Behöver du hjälp med detta så finns det många kunniga psykologer och psykoterapeuter som kan hjälpa dig.

Vad händer i kroppen när du är utmattad?

Man vet en del om vad som händer i kroppen vid utmattningssyndrom, men mer forskning skulle behövas för att verkligen veta hur allt hänger ihop. Det verkar som att stresshormonerna släpps ut i andra mängder hos åtminstone en del personer med utmattningssyndrom. HPA-axeln är det system som får hjärnan att skicka signaler till binjurebarken, som släpper ut stresshormonet kortisol. Normalt sett stiger kortisolnivåerna vid stress, men vid utmattningssyndrom verkar binjurebarken skicka ut mindre kortisol än vanligt. Man har också sett att vissa områden i hjärnan är tunnare hos personer med mycket stress jämfört med de som inte är stressade.

När man undersöker sådana här saker är det svårt att veta vad som är hönan och ägget. Det är möjligt att de här förändringarna beror på utmattningssyndromet, men det kan också vara så att om man har en hjärna och hormoner som funkar på det här sättet ökar det risken att få utmattningssyndrom. Varför vissa personer har en mer utmattningsbenägen hjärna och kropp kan ha psykologiska förklaringar: trauman, barndom och självkänsla.

Hur kan man återhämta sig från utmattningssyndrom?

Behandlingen av ett utmattningssyndrom beror på vilken fas du är. I den första fasen är fokus vila och avlastning, men när du börjar komma i återhämtningsfasen kan du börja arbeta med att bygga en ny, mer hållbar tillvaro med nya vanor som är snällare mot dig hjärna och kropp. Terapi kan vara ett sätt att förändra sådant som kan ha bidragit till just ditt utmattningssyndrom. Fysisk aktivitet är viktigt, och stöd och planering från din arbetsgivare. Dessutom kan personer med utmattningssyndrom få sömnsvårigheter, depression (då heter diagnosen utmattningsdepression) eller ångest. Då kan du behöva behandling för de tillstånden med till exempel medicin eller terapi riktat mot det.

Många undrar om man blir helt frisk från ett utmattningssyndrom. Det kan man, men det tar olika tid för olika människor - beroende på personliga förutsättningar och hur långt in i sin utmattning man är. Hur lång tid det tog för en person, innebär inte att det går lika snabbt/långsamt för den andra. Det är olika för olika människor. Många blir mycket bättre, men förändringar behöver ske – om så i livsstil, arbetsplats eller hos en själv psykiskt (som att arbeta med självkänsla, gränssättningar med mera).

Om du som läser det här precis har blivit sjuk, ska du veta att det finns en bättre morgondag. Detta är inte ditt nya jag, utan du är just nu sjuk och kommer bli frisk igen. Många som går igenom denna sjukdom upplever att livet behöver se annorlunda ut efter ett utmattningssyndrom jämfört med innan man blev sjuk. En del i det är att tillvaron som ledde fram till sjukdomen inte var hållbar i längden.

Vad kan du göra själv för din utmattningssyndrom - och när ska du söka hjälp?

Vid lättare stressymptom, i prodromalfasen, kan du själv försöka öka återhämtningen och minska stressen. Var noga med sömnen, planera in roliga saker utan krav och sätt tydliga gränser för sådant som stressar dig. Det är okej att säga nej! Planera in återhämtning och pauser under dina dagar, och längre perioder av återhämtning efter att du har haft en längre tid med hög belastning. Har du möjlighet så bryt av din arbetsdag med att göra något helt annat. Kanske en femton minuters promenad i en park för att låta din kropp och hjärna få andra lugnare intryck och återhämtning.

Om stressymptomen är kvar trots att du själv försökt jobba med din situation, eller om du har symptom på utmattningssyndrom, är det dags att söka hjälp. Är det arbetsrelaterat så kan du vända dig till din HR-avdelning eller din närmsta chef. Din arbetsgivare har enligt svensk lag ansvar för att du mår bra på arbetsplatsen, och ska hjälpa dig om du känner att du inte mår bra. Är det relaterat till ditt privatliv så finns hjälp att få via din vårdcentral samt genom att träffa en psykolog eller psykoterapeut. På Meela har vi många psykologer och psykoterapeuter med expertis kring stressrelaterad psykisk ohälsa.

Många av symptomen vid utmattningssyndrom kan även bero på andra sjukdomar – både kroppsliga och psykiska. Därför är det viktigt att du söker professionell hjälp om du har sådana här symptom, för att ta reda på om det är utmattningssyndrom eller något annat som är orsaken. Till exempel depression eller ångestproblematik.

Bli matchad med din bäst lämpade psykolog eller psykoterapeut här!

Den här artikeln är skriven av Ulrika Nettelblad, legitimerad läkare och specialiserande i psykiatri.