Skillnaden mellan panikattacker och ångestattacker.

Ibland känner vi oss rädda eller oroliga, både i kropp och sinne. Dessa känslor kan vara intensiva. Du kanske märker att ditt hjärta slår snabbt eller att dina händer blir svettiga. Du kan känna dig yr, skakig eller ha en känsla av att något dåligt kommer att hända. Dessa starka reaktioner kan vara del av det som kallas en panikattack eller en ångestattack

Även om dessa två tillstånd liknar varandra är de inte samma sak. Låt oss gå igenom vad de innebär och hur de faktiskt känns.

Vad kännetecknar panikattacker och ångestattacker?

Panikattacker känns så här:

• Panikattacker kommer plötsligt och oväntat, ofta utan någon uppenbar anledning. De är mycket intensiva men brukar avta inom några minuter.

Ångestattacker känns så här:

• Ångestattacker utvecklas däremot gradvis. Du börjar känna nervositet som sedan växer till en starkare och mer ihållande rädsla.

Panikattacker är kortvariga och överväldigande, medan ångestattacker kan vara mer utdragna och påfrestande över tid, även om de inte alltid är lika intensiva från början.

Vad är en panikattack?

En panikattack är när din kropp plötsligt reagerar med stark rädsla – även när det inte finns någon verklig fara omkring dig. Det kan komma utan förvarning. Ena stunden mår du bra, nästa känns det som att något fruktansvärt händer.

Ditt hjärta kan rusa. Du kan få svårt att andas. Du kan känna dig yr, skakig eller börja svettas. Vissa upplever att de ska svimma eller till och med dö, trots att de är i säkerhet. En panikattack varar oftast inte länge. Den klingar vanligtvis av efter 10–20 minuter.

Vad är en ångestattack?

En ångestattack utvecklas annorlunda. Den byggs upp gradvis. Den börjar när du känner oro eller rädsla inför något. Kanske känner du nervositet inför ett prov, en jobbintervju eller att prata med någon ny. Oron växer sig starkare tills kroppen känns spänd och obehaglig.

Under en ångestattack kan du känna rastlöshet, tryck över bröstet eller svårigheter att koncentrera dig. Den kan pågå längre, ibland i timmar eller till och med dagar om stressen fortsätter.

Vad orsakar panikattacker?

Ingen vet exakt varför panikattacker uppstår, men de kan triggas av stress, stora förändringar i livet eller vissa hälsotillstånd. Ibland finns ingen uppenbar orsak alls. Det kan vara skrämmande. Men kom ihåg att din kropp faktiskt försöker skydda dig, även när den överreagerar.

Vad orsakar ångestattacker?

Ångestattacker kommer ofta av stress och oro. När du grubblar för mycket över vad som kan gå fel, signalerar hjärnan fara. Den fortsätter skicka varningssignaler till kroppen även när ingen verklig fara finns. Det är därför känslan av nervositet eller rädsla kan sitta i under lång tid.

Vad har de gemensamt?

Trots skillnaderna mellan panik- och ångestattacker delar de vissa drag. Båda kan få dig att:

• Känna rädsla eller nervositet
• Bli trött efteråt
• Vilja vara för dig själv
• Känna att något är fel med din kropp

Men kom ihåg något viktigt: dessa känslor är inte ditt fel. Du är inte svag. Din hjärna och kropp reagerar bara på vad de uppfattar som ett hot.

Vad kan du göra om du får en attack?

När du känner en panik- eller ångestattack komma finns några saker du kan prova:

1. Andas medvetet.

Ta ett djupt andetag genom näsan. Håll kvar luften en sekund. Andas sedan ut långsamt genom munnen. Upprepa några gånger. Det kan hjälpa kroppen att varva ner.

2. Se dig omkring.

Försök identifiera 5 saker du kan se, 4 saker du kan röra vid, 3 saker du kan höra, 2 saker du kan känna doften av och 1 sak du kan smaka på. Denna övning hjälper dig att återkomma till nuet

3. Påminn dig själv att attacken är tillfällig.

Panik- och ångestattacker går över. Du är i säkerhet, även om det inte känns så just nu.

4. Prata med någon du litar på.

Att dela med dig av hur du känner kan lätta på trycket av rädslan.

Hur kan terapi hjälpa dig hantera panik- och ångestattacker?

Att söka hjälp är ett tecken på styrka. Om panik- eller ångestattacker ofta återkommer eller påverkar ditt dagliga liv, som arbete, skola eller sociala relationer, kan terapi vara en viktig väg till förbättring. Terapin kan hjälpa dig att:

• Identifiera och utmana negativa tankemönster som driver ångesten
• Lära dig effektiva andnings- och avslappningstekniker för att hantera fysiska symtom under en attack
• Gradvis konfrontera och minska rädslan för ångestframkallande situationer
• Utveckla praktiska strategier och copingverktyg för att minska attackernas intensitet och frekvens
• Förstå och hantera dina personliga triggers
• Stärka din självmedkänsla och minska skam eller skuld kopplat till ångesten

Få bättre förståelse för din ångest och oro.

Undrar du om dina känslor är vanlig oro eller något mer? GAD-7, ett ångesttest som används inom vården, kan hjälpa dig att få klarhet. Baserat på dina svar bedömer testet din ångest från minimal till svår. Det är ett bra första steg för att förstå om du kan hantera ångesten själv eller om du skulle må bra av professionellt stöd.

Ta ångesttestet här.