Vad är depression?

Depression är mer än att känna sig nedstämd då och då. Det är en psykisk hälsotillstånd som kan påverka både tankar, känslor och kroppsliga funktioner. När depression slår till kan vardagen kännas tung, energinivån sjunka och saker som tidigare gav glädje tappa sin mening.

Depression är en av de vanligaste psykiska hälsoutmaningarna och kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller bakgrund. Att förstå vad depression innebär och vilka behandlingsmöjligheter som finns kan vara ett första steg mot att må bättre.

Vanliga symptom på depression.

Depression kan påverka både det mentala och fysiska välmåendet. Här är några vanliga tecken:

Mentala symptom:

• Förlorat intresse och glädje: saker som tidigare kändes meningsfulla känns nu oviktiga.
• Koncentrationssvårigheter: det kan vara svårt att hålla fokus, fatta beslut eller komma ihåg saker.
• Känslor av hopplöshet och låg självkänsla: negativa tankar om framtiden och sig själv blir dominerande.
• Ökad irritation eller känslomässig avtrubbning: vissa upplever starka känslor, medan andra känner sig helt avstängda.

Fysiska symptom:

• Sömnproblem: svårigheter att somna, vakna upp flera gånger under natten eller sova mer än vanligt utan att känna sig utvilad.
• Förändrad aptit: vissa förlorar aptiten och går ner i vikt, medan andra tröstäter och går upp i vikt.
• Trötthet och låg energi: även efter en hel natts sömn kan kroppen kännas tung och orkeslös.
• Fysiska besvär: depression kan även ge huvudvärk, magproblem eller diffus kroppssmärta.

Depression kan se olika ut för olika personer. Om symptomen varar i mer än två veckor och påverkar ditt dagliga liv kan det vara ett tecken på att du behöver stöd.

Vad orsakar depression?

Depression har sällan en enda orsak – oftast handlar det om en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

1. Genetik och biologi.

• Om depression finns i familjen kan risken vara högre.
• Obalanser i hjärnans signalsubstanser som serotonin och dopamin kan påverka humöret.

2. Stress och trauma.

• Traumatiska händelser som förlust av en närstående, skilsmässa eller barndomstrauman kan utlösa depression.
• Kronisk stress, till exempel ekonomiska problem eller arbetsrelaterad press, kan påverka hjärnan långsiktigt.

3. Fysisk hälsa och hormoner.

• Sköldkörtelstörningar, hormonella obalanser eller vitaminbrister kan bidra till depression.
• Hormonella förändringar, som vid graviditet eller klimakteriet, kan också påverka psykiskt mående.

4. Sociala faktorer.

• Ensamhet och brist på stöd från omgivningen kan öka risken för depression.
• En trygg social miljö kan däremot fungera som ett skydd.

Oavsett orsaken är det viktigt att komma ihåg att depression inte är ett tecken på svaghet. Det är en medicinsk tillstånd som kan behandlas – och det finns hjälp att få.

Terapitest – se om terapi kan hjälpa dig.

Att gå igenom en period av nedstämdhet eller depression kan vara tungt och det är inte alltid lätt att veta vilket stöd man behöver, eller om terapi är rätt väg.

Genom att svara på några frågor får du en tydligare bild av om terapi kan vara ett steg för att förstå och hantera ditt mående.

Testet består av åtta frågor och tar inte mer än någon minut att genomföra.

Till terapitestet.

Behandling av depression – vad fungerar?

Det finns flera effektiva behandlingsmetoder för depression. Vilken som fungerar bäst beror på individens behov och symtomens svårighetsgrad.

Behandling vid mild depression.

• Livsstilsförändringar: regelbunden motion, en näringsrik kost och god sömn kan ha en positiv effekt på humöret.
• Mindfulness och avslappning: meditation och djupandning kan hjälpa till att hantera negativa tankar.
• Socialt stöd: att prata med vänner eller delta i stödgrupper kan minska känslan av ensamhet.

Behandling vid måttlig depression.

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): en av de mest effektiva metoderna för att förändra negativa tankemönster och beteenden.
• Interpersonell terapi (IPT): fokuserar på att förbättra relationer och sociala kontakter, vilket kan vara särskilt hjälpsamt om relationella problem bidrar till depressionen.
• Antidepressiva läkemedel: läkemedel som SSRI kan användas som en del av behandlingen.

Behandling vid svår depression.

• Medicinering: antidepressiva kan hjälpa till att stabilisera humöret vid svårare fall.
• Kombinationsbehandling: en kombination av medicinering och terapi har visat sig vara mest effektiv vid svår depression.
• Elektrokonvulsiv terapi (ECT): kan vara ett alternativ när andra behandlingar inte haft effekt.

Hur kan du hantera depression i vardagen?

Att hantera depression kräver ofta professionell hjälp, men det finns också saker du kan göra själv för att må bättre.

1. Känn igen symptomen.

Att förstå hur depression påverkar dig kan hjälpa dig att identifiera mönster och hantera dem bättre.

2. Små förändringar gör skillnad.

Regelbunden fysisk aktivitet, god kost och rutiner kan stärka det mentala välmåendet.

3. Hitta rätt stöd.

Prata med en terapeut eller någon du litar på. Du behöver inte bära detta ensam.

4. Tillåt dig själv att ta det steg för steg.

Återhämtning från depression tar tid, och det är okej att ta små steg i rätt riktning.

När ska du söka hjälp?

Om du har haft symptom på depression i mer än två veckor eller om du har tankar på att skada dig själv är det viktigt att söka hjälp. Här är några tecken på att professionellt stöd kan vara nödvändigt:

• Om du känner dig konstant nedstämd eller orkeslös.
• Om du isolerar dig och drar dig undan från vänner och familj.
• Om du har svårt att hantera arbete, studier eller vardagen.
• Om du har självmordstankar eller känner att livet saknar mening.

Att söka hjälp är ett tecken på styrka. En terapeut kan ge det stöd du behöver för att hitta vägar framåt.

Hur kan terapi hjälpa vid depression?

Terapi är en av de mest effektiva behandlingarna för depression. Genom samtal och verktyg kan du få hjälp att förstå och hantera dina känslor på ett mer konstruktivt sätt. Här är några vanliga terapiformer vid depression:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): hjälper till att identifiera och förändra negativa tankemönster.
• Interpersonell terapi (IPT): fokuserar på relationer och sociala kontakter.
• Mindfulness-baserad terapi: ökar närvaro och hjälper till att hantera stress.