PMS och PMDS -
vad är det?

Vad är PMS och PMDS?

PMS står för Premenstruellt Syndrom, och innebär att man har olika fysiska eller psykiska symptom som börjar veckan innan mens och går över när mensen kommer eller strax därefter. Vanliga symptom vid PMS är: 

• Irritation

• Oro och ångest

• Snabba humörsvängningar

• Nedstämdhet

• Trötthet

• Sömnsvårigheter

• Svullen, särskilt över magen

• Spända eller ömma bröst

• Huvudvärk

• Ökad hunger och sötsug

PMDS står för Premenstruellt Dysforiskt Syndrom och innebär att man har så svåra PMS-symptom att det påverkar ens förmåga att fungera i vardagen. Det kan till exempel leda till stora svårigheter i relationer eller i arbetslivet. PMDS kallas ibland även PMDD efter den engelska förkortningen, som står för premenstrual dysphoric disorder. Cirka 30% av de som menstruerar upplever PMS, och ca 5% lider av PMDS.

Varför får man PMDS?

PMDS orsakas av en känslighet för hormonsvängningarna under menscykeln. Men alla som har mens reagerar inte på samma sätt. Vissa får väldigt milda PMS-symptom, eller inga symptom alls. Därför tror man att det är vissa personer som är särskilt känsliga för hormonerna under menscykeln. Den här känsligheten kan vara ärftlig. Därför är det större risk att du får PMDS om du till exempel har en mamma eller syster som lider av samma sak.

Hur jobbiga dina PMDS-symptom blir påverkas av hur livet omkring dig ser ut. Med förståelse från människorna runt omkring dig, låg grad av stress, god sömn, träning och regelbundna måltider blir det lättare att hantera symptomen. Det innebär att även livssituationen påverkar din PMDS, även om grunden är en biologisk känslighet.

Vad händer i kroppen vid PMS och PMDS?

För att förstå PMS och PMDS behöver du veta mer om menscykeln. En normal menscykel är 21-35 dagar, men i snitt är den 28 dagar. I mitten av menscykeln har man ägglossning. Då släpps ett ägg från en så kallad äggblåsa i äggstocken. Ägget glider till äggledaren, där det kan bli befruktat av spermier. Äggblåsan där ägget fanns ombildas till något som heter gulkropp. Den tillverkar ett hormon som ska göra kroppen redo för en graviditet. Det hormonet kallas för gulkroppshormon eller progesteron, och spelar en viktig roll för PMS och PMDS.

Man tror att det är när progesteron ska brytas ned i kroppen som det bildas ett hormon som påverkar hjärnan och ger psykiska symptom. Men forskningen pågår, och det är fortfarande mycket man inte vet om de exakta mekanismerna bakom PMDS.

Behandling av PMDS

Både läkemedelsbehandling och terapi kan hjälpa vid PMDS. Det finns flera sorters läkemedelsbehandling, bland annat med antidepressiva läkemedel eller en sorts vätskedrivande läkemedel som påverkar hormonbalansen. Men du kan också lära dig att hantera dina PMDS-symptom med hjälp av psykoterapi. Terapin tar inte bort din känslighet för hormonförändringarna under menscykeln, men det ger dig strategier och verktyg för att hantera dina symptom så att de inte blir så besvärliga för dig. Det kan till exempel handla om att arbeta med känsloreglering, så att du får lättare att stå ut med svåra känslor och trösta dig själv när det är svårt. Eller att jobba med att planera din månad och dina dagar utifrån när i månaden du har PMDS-symptom, så att du minskar på belastning eller svåra åtaganden under den tid symptomen är som värst.. 

Vad kan du göra själv för PMS och PMDS - och när ska du söka hjälp?

Här är några tips på saker du själv kan göra om du har PMS eller PMDS:

Håll koll på din menscykel

Exempelvis genom en app. Om du vet var i din cykel du är kan du förutsäga när du kommer att få PMS-symptom och vara mer förberedd. Det kan göra symptomen lättare att hantera.

Ta hand om dig för att minska din sårbarhet

Försök vara extra noga med tillräckligt med sömn, regelbundna måltider, träning och avkopplande aktiviteter under den tid av månaden du brukar få PMS/PMDS-symptom. En stadig grund gör det lättare att hantera den tid av månaden då du är särskilt känslig och sårbar.

Planera månaden utifrån ditt mående

Om det är möjligt, lägg svåra eller utmanande saker i den del av månaden du mår som bäst, och försök ha färre tunga måsten och lägre belastning under den tid av månaden du brukar må sämre.

Om du har svåra PMS-symptom som påverkar din vardag, lider du antagligen av PMDS. Då har du nytta av att få behandling för din PMDS ‒ med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av båda. Första steget för att få hjälp är att ta kontakt med din vårdcentral och boka in en tid med din läkare.

Matchas här till din bäst lämpade psykolog eller psykoterapeut.

Den här artikeln är skriven av Ulrika Nettelblad, legitimerad läkare och specialiserande i psykiatri.